Aortic insufficiency is a very common valve problem in horses and most often affects older individuals, but nevertheless existent within younger ones. The root cause for aortic insufficiency can be varied, for example; endocarditis, ventricular septum defect or congenital valve disease but the most common are progressive valve degeneration or elite competition. Depending on the root cause, different changes can be observed on the aorta valves, but they do all have the same effect, the valves do not seal properly and blood leaks backwards. Many horses can, even with this deficiency, perform highly without any visible impacts and there is therefore no need to treat those subjects. Most often the symptoms arise at a later stage in life and they are, more often than none, put down for other reasons. In the occurrence of the clinical symptoms showing, treatment guideline is to inhibit these symptoms since the valve degeneration is presently irreversible.

Perifer vaskulär insufficiens innebär arteriell och/eller venös cirkulationssvikt i nedre extremiteter, vilket kan förorsaka bensår. Vaskulär insufficiens i benen är ett ökande hälsoproblem som ofta är ett mycket smärtsamt tillstånd och kan ha stora konsekvenser för den drabbade i dennes dagliga liv. Litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet; att beskriva forskning om patienters upplevelser av hur perifer vaskulär insufficiens i de nedre extremiteterna påverkar det dagliga livet. Detta utifrån Carnevalis omvårdnadsteori om dagligt liv funktionellt hälsotillstånd. Stora inskränkningar i dagligt liv på grund av sjukdomen identifierades i litteraturen.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskor får ingen verksamhetsförlagd utbildning i att utföra ultraljudsundersökningar av aorta med avseenden på abdominella aortaaneurysm och utför därför inga sådana undersökningar. Röntgensjuksköterskor har viss teoretisk utbildning inom ultraljud. Ungefär 1 000 personer avlider årligen i följder av abdominella aortaaneurysm. Det finns beräkningar som visar att cirka 30 000 av alla män och 6 000 av alla kvinnor i Sverige över 65 år har ett oupptäckt aortaaneurysm.Syfte: Att belysa hur omfattande teknisk träning röntgensjuksköterskor behöver för att utföra ultraljudsundersökning av aorta med avseende på förekomst av abdominella aortaaneurysm och att belysa behovet av den kompetensen.Metod: En systematisk litteraturöversikt valdes för att få en bild av forskningsläget. Översikten bygger på 14 artiklar ur databaserna PubMed, Scopus och Cinahl.Resultat: Det framgick att bland andra läkarstuderande och läkare utan tidigare erfarenhet av ultraljud i olika länder på kort tid har kunnat utbildas till ultraljudsoperatörer av aorta med avseende på förekomst av abdominella aortaaneurysm.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om den information patienter med screeningupptäckt abdominellt aorta aneurysm får av sjuksköterska, uppfattas som lagom och lättförståelig och om det blivit någon skillnad av orosnivå efter besöket. Ett frågeformulär skickades ut till 42 män som genom screeningundersökning diagnostiserats med ett ?aneurysm under utveckling? eller abdominellt aorta aneurysm. Resultatet visar att alla patienter upplevde besöket hos kärlsjuksköterskan som bra eller mycket bra. Majoriteten av de tillfrågade hade fått information om de olika områdena och de tyckte att mängden informationen var lagom.

Bakgrund: Bukaortaaneurysm (AAA) har under de senaste tjugo åren blivit allt vanligare både när det gäller förekomst och diagnostisk upptäckt. Oftast är sjukdomen symtomfri och upptäcks ofta först när det rupturerar. AAA behandlas med antingen endovaskulär aortaaneurysm reparation (EVAR), öppen kirurgi av aorta (ÖA), farmakologiskt eller inte alls.Syfte: Syftet var att se hur mortaliteten och komplikationerna ser ut efter EVAR jämfört med ÖA och vilka olika kort- respektive långsiktiga för- och nackdelar som finns med de olika metoderna.Metod: Sökning av artiklar gjordes i databasen PubMed. Totalt valdes 10 artiklar ut som var baserade på 6 olika studier.Resultat: Majoriteten av dödsfallen som skedde inom 30 dagar hos ÖA-patienterna var aneurysmrelaterade och fler än inom EVAR. Efter 2-3 år syntes inte längre någon signifikant skillnad mellan de två patientgrupperna.

Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan bukaorta aneurysm hos 65-åriga män och riskfaktorer såsom rökning, BMI>25, kosttillskott, hypertoni, hyperlipidemi, ett stillasittande yrke samt hereditet. Kvantitativ ansats med deskriptiv och korrelativ design användes, 3854 65-åriga män från två årskullar som screenats för AAA ingick och uppgifter hämtades från ett dataregister. Resultat: Antalet personer med bukaorta aneurysm var 2,4 %, 65 % var/hade varit rökare, 67 % hade övervikt, 49 % stillasittande arbete, 41 % hypertoni, 25 % hyperlipidemi, 17 % åt kosttillskott och 4 % hade hereditet. Rökning, hypertoni och hyperlipidemi visade signifikant samband med och ökade risken för att utveckla AAA. Störst riskfaktor var rökning.

Bensår är ett ökande problem i samhället, detta som följd av att vi blir allt äldre. Bensår är svåra att läka och det är vanligt att de återkommer. Kroniska bensår definieras som sår som inte läker inom sex veckor. De vanligaste orsakerna till bensår är venös insufficiens, arteriell insufficiens eller en bladning av dessa.Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroniska bensår.Det här arbetet har utförts som en litteraturstudie, där sökning av artiklar har gjorts i två databaser CINAHL och PubMed. Efter sökning i databaserna har 16 artiklar valts ut och granskats.

The purpose of this study was to investigate the presence of arterial insufficiency in patients undergoing CABG surgery and whether arterial insufficiency is a risk factor for postoperative wound infections in the harvesting leg. Patients who had CABG surgery were enrolled consecutively. A total of 144 patients participated in the study. During their hospital stay demographic data was recorded, as well as pre-, intra-, and postoperative tests and risk factors. The patients answered a questionnaire regarding postoperative wound infections 30 days after surgery patients answered a questionnaire regarding infections.

Bakgrund: Venduplex har på senare år vuxit fram som den mest använda metoden vid diagnostik av venös insufficiens eftersom det är en ofarlig, kostnadseffektiv, non-invasiv metod med hög sensitivitet och specificitet där både den anatomiska placeringen av insufficiensen samt den funktionella förändringen av venen kan påvisas direkt vid undersökningen. Olika manövrar kan genomföras för att påfresta venklaffarna och därmed framkalla en eventuell reflux, men det är oklart om de olika manövrerna kan påverka den reflux som provoceras fram och därmed också påverkar bedömningen av insufficiensgraden.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det förelåg skillnad i graderingen av insufficiensen samt om den maximala refluxhastigheten påverkades beroende på vilken manöver som användes för att framkalla en reflux.Metod: 20 v. saphena magna mitt på låret med påvisad reflux deltog i studien. Två upprepade mätningar genomfördes där venklaffarna provocerades med hjälp av en blodtrycksmanschett över vaden, med en manuell kompression över låret samt med en manuell kompression över vaden.Resultat: Den maximala refluxhastigheten blev 0,33±0,20m/s när en blodtrycksmanschett över vaden användes, 0,31±0,22m/s när en manuell handkompression över vaden användes samt 0,17±0,16m/s när en manuell lårkompression genomfördes.Slutsats: Ingen signifikant skillnad på maximal refluxhastighet kunde konstateras när en automatisk uppblåsbar blodtrycksmanschett över vaden jämfördes med en manuell handkompression över vaden. En signifikant högre maximal refluxhastighet konstaterades när en manuell vadkompression jämfördes med en manuell lårkompression..

Takanen Niklasson, C. Självrapporterad hälsa hos män som genomgått screening av bukaorta. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle. Utbildningsområde omvårdnad 2012. Abdominellt aortaaneurysm (AAA) är den 13:e vanligaste orsaken till dödsfall i västvärlden på män över 65 år och är fyra gånger vanligare hos män än hos kvinnor.

Den främsta orsaken till arteriell cirkulationsinsufficiens i benen är ateroskleros vilken har nått epidemiska proportioner i många länder. De två vanligaste symtomen är ?fönstertittarsjukan? och kritisk ishemi där risken är stor att patienten förlorar benet om behandling inte sätts in. Få studier har gjorts för att undersöka människors upplevelse att leva med kronisk cirkulationsinsufficiens i benen. Syftet med denna studie var att beskriva äldre personers upplevelser av att leva med kronisk arteriell cirkulationsinsufficiens i benen.

Ductus arteriosus (DA) är en förbindelse mellan aorta och truncus pulmonalis som normalt finns hos alla däggdjur under fosterstadiet. Denna kanal har till syfte att shunta blod förbi lungorna tillbaka ut i systemkretsloppet, då gasutbyte sker över placenta och lungorna endast kräver en liten mängd blod för sin egen nutrition och metabolism. I samband med födseln ökar syretrycket vilket medför att den glatta muskulaturen i DA kontraherar, och därefter sker en fysiologisk degeneration i kärlväggen, vilket resulterar i en stängning och tillbakabildning av shunten. Processen är normalt avslutad inom en månad och DA har då omvandlats till ett ligament. Persisterande ductus arteriosus (PDA), som är en av de vanligaste medfödda kardiovaskulära defekterna hos hundar, utvecklas i de fall då stängningen av DA helt eller delvis uteblir. PDA hos hund är en ärftliga sjukdom som orsakas av hypoplasi av den glatta muskulaturen i DA.

Myxomatös klaffdegeneration är en vanlig hjärtsjukdom hos hund och därför av stort veterinärmedicinskt intresse, både ur patofysiologisk och ur farmakologisk synvinkel. Hos människa kan klaffen opereras och ersättas med en konstgjord klaff, men hos hund är inriktningen framförallt att med medicin förbättra överlevnaden då en mild klaffinsufficiens är fullt möjligt att leva med. Detta för att hos det enskilda djuret förhindra att sjukdomsförloppet förvärras och hjärtsvikt uppstår. De mediciner som används profylaktiskt idag ges ofta utan att man genom kliniska försök påvisat en positiv effekt genom ökad livskvalitet och/eller överlevnad. Detta är inte optimalt då sjukdomsförloppet är långdraget och medför stora kostnader för djurägaren utan att man vet om det verkligen har önskad effekt och dessutom kan medföra oönskade biverkningar..

Blåsljud är vanligt förekommande hos hund. Bakgrunden kan antigen vara patologisk eller fysiologisk. Det patologiska blåsljudet hörs ofta i samband med aorta- eller pulmonalisstenos. Etiologin bakom uppkomsten av fysiologiska blåsljud är komplex. Den mest grundläggande faktorn är ett turbulent blodflöde som skapar vibrationer tillsammans med olika anatomiska delar i hjärtat.

Amyotrofisk Lateral Skleros, ALS, är en neurologisk sjukdom vilken leder till att samtliga kroppens muskler förtvinas och dör. Då sjukdomen saknar bot blir all behandling symptomatisk och individuellt anpassad för varje enskild persons behov. I denna systematiska litteraturstudie har det sökts efter olika sätt att stötta denna patientgrupp då syftet att belysa hur vi som personal kan hjälpa och stötta personer med ALS relaterad dysfagi och andningsproblem till en så bra tillvaro som möjligt skulle belysas.Författarna har funnit att omvårdnaden sällan sätts i fokus. Det är istället de lösningar som tar bort symtomet som fått fokus i flertalet av de artiklar som granskats. Att hjälpa dessa personer till trygga och oberoende människor som kan fortsätta att leva istället för som många av artiklarna visade då det gjordes insatser som ledde till att personerna blev mer bundna till sina anhöriga och sina vårdare..